Credits: Produced by Micke Finell. Recorded at Sound Control Sweden-Skutskär, by Kenneth Skoglund, (except for Mt Little Creep, recorded at Studio Loftet, Gävle). Mixed and mastered at Sound Control Sweden by Kenneth Skoglund. Walking With Me and Mr Lee – Micke Finell & Friends.
Att saxofon är ett viktigt instrument inom rock´n´roll är ett välbekant faktum. Därför kan knappast någon bli förvånad över att Micke Finell, saxofonist i The Refreshments gör ett
album under eget namn.
Vad som däremot förvånar alla som känner Micke är, HUR I HELSIKE HAR HAN TID? Micke har hand om det mesta som rör sig runt ett av Sveriges hårdast turnerande band(The Refreshments)
han arrangerar också nationella turnéer med otaliga utländska attraktioner och blir det några minuter över turnerar han med dem, då som saxofonist i kompbandet The Rockarounds. På hemmaplan har han dessutom fru och tre barn. Alltså är han knappast ledig när han är ledig heller! Har Micke Finell en almanacka med dubbla antalet dagar än den vi vanliga dödliga har? En rimlig misstanke.
Albumet ”Walking With Me and Mr Lee” innehåller tolv välstrukturerade rocklåtar vilken ingen klockar in över 3.20. Micke är väl medveten om det gamla rock´n´roll axiomet att har man inte fått sagt det man vill på runt tre minuter kan man lika gärna hålla tyst. Klassiker som Honky Tonk, Mellow Saxophone och Yakety Yak blandas med helt nyskrivna låtar, bland dem titeln på albumet, Walking With Me and Mr Lee.
Micke har lyckats att få med sig en rad internationellt kända namn för inspelningarna, Augie Meyers, Lee Rocker, Slim Jim Phantom, Billy Bremner, Steve Gibbons, Geraint Watkins och Gene Taylor med flera bidrar alla till en högoktanig inspelning i Mr Finell´s och Mr Lee´s anda.
Inspelningarna är gjorda i Sound Control Studios i samband med turnébesök i Sverige de senaste åren.
Men vem är då Mr Lee? Den man, som Micke Finell här är ute och musikaliskt promenerar tillsammans med. Jo, det är Amerikanen Lee Allen, saxofonisten som spelade på de flesta av Fats Dominos och Little Richards inspelningar och en av Mickes stora inspirationskällor. Lee Allen lämnade det jordiska redan 1994, men någonstans i ”rock´n´roll heaven” höjer han säkert sitt glas för att gratulera Micke Finell och hans medmusikanter till det album som bär såväl hans namn som instrumentala prägel.
/Lennart Wrigholm. |
|
|